Nyårslöften – så går du i mål

Långt ifrån alla avger några nyårslöften – och många av de som faktiskt gör det misslyckas. Varför är det så? Vad säger forskningen? Och hur ökar du sannolikheten att hålla nyårslöften? I den här artikeln ger vi dig svaren och goda råd på hur du lyckas.

Nyårslöften, oavsett om du avger något löfte själv eller inte så är det ett populärt ämne att diskutera och framförallt fundera på. Nyårslöften som tradition har funnits med oss i decennier, av dem som avger ett löfte, finns det alltifrån gruppen som har planerat igenom noga till dem som är mer spontana och tar det på uppstuds där vid tolvslaget. Gemensamt för alla löften, oavsett om det är klimatsmarta nyårslöften som att åka mer kollektivt och dra ner på onödig konsumtion eller äta nyttigare och träna mer, är att de utgår från dig som person och dina vanor/beteendemönster.

Om det är lätt att sätta ett nyårslöfte så är det bevisligen mycket svårare att hålla. I en stor enkät från YouGov så framkom att 19% av svenskarna hade ett nyårslöfte år 2020. Åldersgruppen 18-29 år var bäst på att avge nyårslöften (35%) tätt följt av åldersgruppen 30-39 år. Efter det faller det fort. I samma undersökning framkom att bara 33% av svarsgruppen lyckades nå sina nyårsmål från föregående år.

Hur håller man nyårslöften?

I en omfattande studie som gjordes av Linköpings Universitet och Stockholms Universitet och som presenterades i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE går man bland annat igenom faktorerna som krävs för att lyckas hålla sina nyårslöften.

Den viktigaste slutsatsen rör HUR du sätter upp ett nyårslöfte eller nyårsmål (vanligt att man har fler löften). Deltagarna som hade formulerat ett nyårsmål kopplat till att börja med något eller införa nya saker/handlingar/aktiviteter i sitt liv lyckades allra bäst, ett så kallat ”närmandemål”. Det gick betydligt sämre för dem som hade som mål att sluta med något, det forskarna kallar för ”undvikandemål”.

59% av dem som satte ett närmandemål angav själva att de hade lyckats medan motsvarande siffra för de med undvikandemål var 47%. Forskarna till studien skriver också att skillnaden mellan närmandemål och undvikandemål har stöttning i andra studier kring mål, även om dessa inte var kopplade direkt till nyårslöften. Man poängterar också att deltagarna i studien ansökte själva och fick råd/stöttning löpande under året vilket kan ha påverkat resultaten positivt (högre motivation).

Vaga vs specifika nyårsmål

Det är inte bara skillnad i HUR man sätter mål, men också i hur konkreta/icke konkreta de är. Så här skriver forskarna i sina slutsatser: – Ett specifikt mål är fördelaktigt eftersom det ger mer information om vad man ska göra för att nå målet. Ett specifikt mål klargör också när man inte gör det man borde göra. En deltagare med ett vagt löfte (till exempel att ta bättre hand om sin hälsa) kan anse sig ganska framgångsrik om personen har gjort några förändringar i den allmänna riktningen mot bättre hälsa. Och tvärtom, en deltagare med ett specifikt mål (till exempel att träna två gånger i veckan) kan känna att hon/han misslyckats om man inte har följt målet fullt ut.

STCs träningsexpert Emelie Lilja som är van att möta människor som har nyårsmål kopplade till träning och hälsa tipsar om SMART-modellen för att hantera mål, här är just konkretisering väldigt viktigt.

  • Specifikt – Vad vill jag uppnå? Varför? Hur?
  • Mätbart – Hur vet jag att jag nått mitt mål?
  • Accepterat – Är jag överens med mig själv att jag vill detta?
  • Realistiskt – Är det ett rimligt mål?
  • Tidsbundet – När ska jag nå målet?

En av de vanligaste anledningarna till att vi misslyckas med våra löften är att vi sätter ribban för högt. Har du aldrig sprungit förut är en mil väldigt långt, då är det rimligare att sätta som mål att du ska orka springa hela elljusspåret på 2,5 kilometer. Därifrån kan du sedan jobba dig upp mot milen, fylld av positiva känslor av att du redan nått ett mål.

En personlig tränare, PT, kan hjälpa dig att komma igång och formulera tydliga och realistiska mål som du kan arbeta mot när det kommer till träning och hälsa – och finnas med längs vägen. Läs mer om hur du kan ta hjälp av en personlig tränare, på många av STC:s gym finns det personliga tränare.

Populära nyårslöften – topplistan

Vilka är då de populäraste nyårslöftena? I studien som presenterades i PLOS ONE är det tydligt. De tre översta kategorierna kan alla kopplas till träning och hälsa, vilket bekräftar sinnebilden många människor har av just nyårslöften. Man ska ta tag i något, få ordning på kroppen och så vidare.

  1. Fysiska hälsa
  2. Viktnedgång
  3. Förändra matvanor
  4. Personlig utveckling
  5. Mental hälsa/sömn
  6. Arbete och studier
  7. Tobaksvanor
  8. Övrigt (här ingår nyårslöften som rör konsumtion, ekonomi, alkhohol, hemmiljö, familj och vänner, kärlek och fritidsintressen)

Nyårslöften och Google-sökningar

”Nyårslöfte träning” har inte oväntat många sökningar på Google och flest enskilda sökningar kopplat på nyårslöfte + sökfras av alla kombinationer, vilket är tydligt kopplat till fysisk hälsa i listan ovan. Men när i tid söker människor på ”nyårslöften”? Kollar vi på statistik från Google Trends så börjar intresset ta fart redan i slutet av oktober för att sedan peaka i slutet av december. Under 2023 så har intresset varit extra stort (sökfrasen nyårslöften i proportion till andra sökfraser) i Västernorrland, Östergötland, Dalarna, Stockholm och Västra Götaland.

Har du ett nyårslöfte kring träning? Här är några läsvärda artiklar för inspiration, bland annat kring gruppträning.

Andra artiklar

Bli medlem

Bli medlem

Våra flexibla medlemskap finns i många varianter bara för att passa just dig och din träning.