Slow running och zon 2-träning för nybörjare – Clara Henry berättar

Ju lägre puls och kortare steg, desto bättre mår kroppen. Njutningen blir också större utan konstant flås och fokus på prestationen. Detta är filosofin bakom ”långsam löpning” som förändrat livet för komikern och programledaren Clara Henry. Här berättar hon om löpformen och STC svarar på de vanligaste frågorna om puls, tempo och hur du kommer igång.

Kort sammanfattning:

  • Slow running är löpning i så lugnt tempo att du kan prata i hela meningar
  • Clara Henry menar att dedikation slår motivation: gå ut och spring på ditt sätt
  • Tempot styrs av prattestet. Kan du prata utan att flåsa ligger du rätt
  • Snabbare blir du när de lugna passen får sällskap av några hårda. Så tränar de flesta uthållighetsidrottare på elitnivå
  • Många motionärer mår bra av 2–4 pass i veckan på 30–60 minuter
  • Som nybörjare kan du varva lugn jogg med gångpauser och öka tiden du springer lite i taget
  • Zon 2 är ungefär 60–70 procent av maxpulsen i den zonmodell som många träningsklockor använder. För en 40-åring blir det ungefär 108–126 slag i minuten

Är du nyfiken på hur det är att träna på STC? Här bjuder vi på en veckas fri träning där all gymträning och gruppträning ingår.

Foto: Emma Tüll

Clara är inte ensam om att ha fastnat för löpformen. De senaste åren har olika varianter av långsam löpning lyfts fram i allt från löparpoddar till stora hälsomagasin som en revolutionerande metod att förbättra kondition, hjärthälsa och ork. Men också för sitt utpräglade fokus på njutning före maximal ansträngning och progression.

I stället för att pressa sig med högintensiva intervaller flera gånger i veckan, lägger allt fler löpare om sina löppass till längre pass i ett långsamt, pratvänligt tempo. Det gäller både proffsidrottare och glada amatörer.

– Slow running är egentligen ett ballare ord för att jogga. Men det är samtidigt mycket mer än så. För mig handlar det om att röra på kroppen efter egna förutsättningar, att lugna hjärnan och upptäcka naturen på samma gång, säger Clara.

Vad är slow running, zon 2-träning och ultralöpning?

Slow running, eller slow jogging, är löpning i ett så lugnt tempo att du kan prata hela tiden. Slow jogging har studerats av forskargruppen kring Hiroaki Tanaka vid Fukuoka University i Japan. I en av gruppens studier joggade 37 äldre deltagare i gånghastighet, en minut i taget varvat med en minut gång, och jämfördes med en kontrollgrupp.

I praktiken innebär löpning i zon 2 att du kan springa länge och prata i hela meningar. Detta gäller även vid slow running och ultralöpning. Det som särskiljer ultralöpning är de långa distanserna.

För Clara, som sysslar med ultralöpning, ligger favoritloppen på någonstans mellan 90 och 100 kilometer – alltså distanser som är längre än ett maraton.

När du springer i zon 2 jobbar kroppen huvudsakligen aerobt, vilket betyder att:

  • musklerna hinner ta hand om det laktat som bildas (det som ofta kallas mjölksyra)
  • du använder mer fett som bränsle och sparar på glykogenet
  • hjärtat och de små blodkärlen tränas att leverera syre mer effektivt
  • mitokondrierna i muskelcellerna blir fler och mer effektiva, vilket förbättrar din uthållighet och ämnesomsättning över tid

I den här artikeln kan du läsa mer om skillnaden mellan aerob och anaerob träning.

Forskning visar att löpning ger hälsovinster även i lugnt tempo. Löpare har 27 procent lägre risk att dö i förtid än de som inte springer, och mer eller snabbare löpning ger inte tydligt större vinst. Men frågar du Clara, ligger tjusningen snarare i känslan att få motionera på sitt sätt, fri från prestation. Och samtidigt kunna njuta fullt ut av omgivningen.

Långsam löpning förändrade Claras inställning till träning

Clara fick upp ögonen för långsam löpning under pandemin, när mycket annat i vardagen stod stilla. Löpningen blev ett enkelt sätt att komma ut, få dagsljus och röra på sig helt kravlöst.

– Löpformen har helt förändrat mitt liv och min inställning till träning. Det är så oerhört härligt att motionera utan att samtidigt tävla med sig själv. Jag har nog med kortisolpåslag i livet i övrigt.

Clara njöt av känslan av att kunna ta sig väldigt långa sträckor helt för egen maskin, distanser som hon tidigare behövt ta buss eller tåg för att färdas.

– Jag chockades också av insikten att det var okej att promenera i uppförsbackarna. Träningspasset gills ändå. Det har ägt rum. Galet nog, berättar hon.

”Motivation är en förrädisk lögn – dedikation är det enda som funkar”

Men även om löpningen förändrat livet på flera sätt, har Clara en avslappnad inställning till den.

– Jag har haft långa perioder där jag av olika skäl inte tränat regelbundet, när andra saker i livet behövt prioriteras upp. Löpningen är bara en av alla rutiner i mitt liv som jag uppskattar. Och när tiden, orken, viljan finns – då finns löpningen.

Vid sidan av träningsformer som kräver speciell utrustning, pannben och en viss mängd avsatt tid i veckan, får slow running ändå räknas som en lågtröskelsport. Samtidigt finns – enligt Clara – inga genvägar för oss som vill testa men ännu inte lyckats snöra på oss löparskorna.

– Motivation är en förrädisk lögn. Dedikation är det enda som fungerar. Vill du bli en löpare? Gå ut och spring. På ditt sätt. Långsamt, eller snabbt, ta promenadpauser om du vill, när du vill, och hur många du vill. Det finns inga regler!

---

Om Clara Henry

Clara Henry är komiker, skådespelare, författare och programledare som slog igenom som youtuber och har lett flera stora tv-produktioner, bland annat Melodifestivalen. De senaste åren har hon också etablerat sig som ultralöpare och löparinfluencer med målet att inspirera fler att våga springa långsamt, långt och prestigelöst.

Vanliga frågor om slow running

Hur långsamt ska man springa vid slow running?

En enkel tumregel är att du ska kunna prata i hela meningar utan att flåsa. Känns det nästan för lätt i början är du ofta på rätt nivå. Att kunna prata bekvämt är ett tecken på att du ligger under din första tröskel, alltså den nivå där andningen börjar bli tydligt tyngre. Det finns inget tempo i minuter per kilometer som gäller alla.

Bestäm hur länge du ska springa i stället för hur långt, spring med någon du kan prata med och gå i uppförsbackarna.

Är slow running verkligen effektivt för konditionen?

Ja. Långsam löpning i zon 2 tränar hjärtat, blodkärlen och musklernas förmåga att använda syre. Det gör att du med tiden kan springa längre, återhämta dig snabbare och förbättra din VO2-max.

För att konditionen ska fortsätta utvecklas behöver du samtidigt utmana den – antingen genom lite längre pass, lite fler pass eller pass med högre intensitet. Forskningen visar dessutom att konditionen ofta ökar mer med intervaller än med jämn träning vid samma träningsmängd.

Blir man snabbare av att springa långsamt?

Ja, särskilt om de lugna passen får sällskap av några hårdare. Elitlöpare och andra uthållighetsidrottare gör ungefär 80 procent av passen lugnt och 20 procent hårt. I forskningen gav den uppdelningen något bättre maximalt syreupptag, ett mått på konditionen, än andra upplägg, men bara i kortare studier och hos vältränade. På tempolopp och farten vid tröskeln blev resultaten lika med alla upplägg.

Är zon 2-träning bra för hälsan?

Ja, men lägg gärna till några hårdare pass. Riktlinjernas mål för betydande hälsovinster gäller måttlig eller hög intensitet: 150–300 minuter i veckan på måttlig intensitet eller 75–150 minuter på hög, enligt Världshälsoorganisationen (WHO) och FYSS. Med låg intensitet måste tiden enligt FYSS ökas till runt fem timmar om dagen för att ge samma minskade risk för sjukdom.

Måttlig intensitet ger enligt FYSS en märkbar ökning av puls och andning. Är dina zon 2-pass så lugna att andningen knappt påverkas räknas de som låg intensitet. Då gör ett par hårdare pass i veckan att du lättare når riktlinjerna.

Är slow running bra för viktnedgång?

Slow running kan hjälpa dig att gå ner i vikt eftersom du förbränner energi under passet och orkar träna oftare utan att slita ut dig. Men det är viktigt att kombinera träningen med en hållbar kost.

Konditionsträning utan ändrad kost, i den mängd folkhälsorekommendationerna anger, kan ge en viktnedgång på upp till ungefär 2 kilo. Effekten skiljer sig mycket mellan personer. I studier på vuxna med övervikt minskade fettmassan ungefär lika mycket med jämn träning på måttlig intensitet som med intervaller.

I den här guiden delar STCs personliga tränare sina bästa råd om hur du går ner i vikt på ett effektivt och hållbart sätt.

Hur ofta bör man träna slow running?

Kort sagt: hur ofta eller sällan du vill. Det beror på din nivå och vardag, men många motionärer mår bra av 2–4 pass i veckan där merparten är slow running. Vill du utvecklas kan du lägga till ett pass med lite högre intensitet, och låta resten av passen vara lugna.

I en dansk studie av joggare hade de som joggade 1–2,4 timmar i veckan lägst dödlighet. Två till tre gånger i veckan var lika bra som en gång eller mer sällan. De som joggade lätt klarade sig bäst.

Vad är skillnaden på slow running och Norwegian singles?

Slow running är framför allt ett lugnt baspass i träningszon 2, där fokus ligger på att bygga uthållighet i ett pratvänligt tempo utan tydliga intervaller.

Norwegian singles är ett mer strukturerat tröskelupplägg. Du kör längre intervaller i en fart strax under den nivå där laktatet i blodet börjar stiga snabbt och låter resten av passen vara riktigt lugna. Farten är klart högre än i slow running. Förebilden är den norska modellen, där elitlöpare styr farten efter laktatmätningar och kör två till fyra tröskelpass i veckan, ofta två pass samma dag, enligt en forskningsartikel om den norska modellen.

I den här artikeln får du veta hur du lyckas med Norwegian singles där du kombinerar både lugn och lite tuffare löpning.

Passar slow running nybörjare?

Ja, slow running är ett av de mest nybörjarvänliga sätten att börja springa. Du kan varva lugn jogg med gångpauser och successivt öka den tid du springer. Det viktiga är inte tempot utan att du kommer ut.

Kan man köra slow running på löpband?

Absolut. Ett löpband gör det enkelt att hålla jämn fart och följa pulsen. Du kan sänka hastigheten när du behöver, justera lutning för att efterlikna backar och träna oavsett väder. Hos oss på STC finns löpband med pulsmätning som hjälper dig att hålla dig i zon 2. Men det absolut bästa är att ha egen pulsklocka – då kan du samtidigt hålla koll på din egen progression.

Vad är skillnaden mellan slow running och vanlig jogging?

Skillnaden sitter mer i intentionen än i farten. Vid slow running styrs du tydligt av puls och känsla i kroppen. Du anstränger dig medvetet mindre för att ligga kvar i zon 2. Vanlig jogging blir ofta lite för snabb och hamnar mitt emellan lugn träning och mer intensiv.

Hur snabbt märker man resultat av slow running?

Många upplever att flåset känns bättre redan efter 3–4 veckor. För tydligare förändringar i uthållighet, vilopuls och känslan av att orka längre pass behöver du ofta träna konsekvent i 8–12 veckor.

I en japansk studie med äldre deltagare, i snitt 71 år, förbättrades uthålligheten tydligt hos dem som joggade långsamt i 12 veckor, betydligt mer än i kontrollgruppen.

Hur länge ska jag stanna i zon 2 på ett pass?

Det beror på din nivå, men ett bra riktmärke är 30–60 minuter i zon 2 för de flesta motionärer. Är du nybörjare kan du börja med 15–20 minuter lugn löpning eller powerwalk i zon 2 och successivt öka tiden vecka för vecka. Mer erfaren kan du ibland ligga upp mot 90 minuter, så länge tempot är lugnt och du återhämtar dig bra.

Räcker 20 minuter i zon 2?

Ja, 20 minuter i zon 2 är betydligt bättre än inget alls – särskilt om du är ovan vid konditionsträning eller har tight schema. Enligt de svenska rekommendationerna i FYSS räknas all aktivitet och passen behöver inte vara minst tio minuter långa. Vill du bygga mer uthållighet och få tydligare effekt på hjärta, lungor och kondition kan du så småningom öka till 30–45 minuter per pass eller köra flera kortare zon 2-pass i veckan.

Vilken puls ska man ha i zon 2?

Zon 2 ligger ungefär runt 60–70 procent av din maxpuls. För vissa kan det vara lite lägre eller högre beroende på träningsbakgrund. Känslan ska vara att du kan prata i hela meningar utan att bli alltför andfådd. Procentspannet kommer från den femzonsmodell som många träningsklockor använder, till exempel Garmins.

Maxpulsen räknas ofta med formeln 220 minus åldern, och det är den som tabellen bygger på. Formeln är en grov uppskattning. I en norsk studie med 3 320 personer underskattade den maxpulsen efter 30 års ålder, och för en enskild person slår den ofta fel med tio slag eller mer. Vill du veta din egen maxpuls är ett test säkrare.


En pulsklocka är ett bra hjälpmedel men inte facit, eftersom maxpulsen som zonerna räknas från ofta är uppskattad. Låt prattestet vara huvudregeln. I den här artikeln kan du läsa mer om att träna med pulsmätning.

Hur räknar jag ut mina pulszoner?

Utgå från din maxpuls. Den kan du få fram med ett test eller med formeln 220 minus åldern. Räkna sedan ut procenten för varje zon. För zon 2 tar du 60 och 70 procent av maxpulsen. I vår artikel om vilopuls och maxpuls kan du läsa hur du gör ett maxpulstest och hur du räknar ut din arbetspuls.

Vilka övningar är exempel på zon 2-träning?

Zon 2 handlar mer om intensitet än om exakt vilken aktivitet du gör. Exempel på zon 2-träning är lugn löpning/slow running, rask promenad, cykling, crosstrainer, lätt rodd eller simning i ett tempo där du tydligt blir varm men fortfarande kan prata.

På STC kan du enkelt styra intensiteten i zon 2 på löpband, cyklar, crosstrainers och roddmaskiner genom att justera hastighet och motstånd.

Kan jag kombinera slow running med annan träning?

Gärna! Slow running ger konditionsbasen, styrketräning bygger upp muskler och leder, och rörlighetspass håller kroppen flexibel. Se bara till att den totala belastningen inte blir för hög, och håll fast vid principen om flera lugna pass för varje hårdare pass.

Mer kunskap och inspiration hittar du i våra artiklar om:

Löpning för nybörjare

Powerwalks – det perfekta komplementet

Träningsprogram maraton – kom i form på 16 veckor

Din guide till bra kondition – så tränar du upp den snabbt

Löparknä – symtom, behandling och övningar

Artikeln är granskad av Liza Jansdotter, träningsexpert och personlig tränare på STC.

Senast uppdaterad 2026-10-22


Bli medlem

Det är enkelt att börja träna. Vi har ett brett utbud och flera medlemskap med olika träningsmöjligheter – välj det som passar dig bäst.

Gymkort från:
379
kr/ mån